Nyhet Opinion & Politik Opinionsundersökningar Övriga Mätningar

Dagens Industri: Fakta saknas i kritiken mot Demoskop

Publicerat av Demoskop7 april 202620 april 2026

Läs artikeln på Dagens Industri

På samma sätt som en enskild journalist förväntas följa pressens etiska regler oberoende av vem som äger tidningen, arbetar Demoskops medarbetare under ett professionellt regelverk som är bindande oavsett ägarens personliga åsikter, skriver Karin Nelsson, VD Demoskop och Johan Martinsson, Opinionschef på Demoskop och docent i statsvetenskap

Johan Sjölander, chef för Tankesmedjan Tiden, lyfter i DI viktiga frågor om opinionsmätningars roll i demokratin. Det är en diskussion vi välkomnar och aktivt deltar i. Men debattartikeln innehåller så pass många faktafel och missvisande påståenden om Demoskop att de inte kan lämnas obesvarade, skriver Karin Nelsson, VD Demskop och Johan Martinsson, Opinionschef på Demoskop och docent i statsvetenskap

Sjölander hävdar att Demoskop ”sticker ut” med återkommande avvikelser. Verkligheten är den omvända. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet . genomför oberoende utvärderingar av samtliga opinionsinstituts träffsäkerhet. Deras rapport konstaterar att Demoskops sista mätning inför valet 2022 hade en genomsnittlig avvikelse på 0,4 procentenheter per parti – den lägsta avvikelsen av samtliga 40 sista mätningar som analyserats under de senaste 20 åren, ett rekord i branschen.

En enskild mätning som avviker från andra institut vid ett specifikt tillfälle är inte bevis på systematiska fel. Det kan lika gärna handla om fältperiodens tidpunkt i relation till en politisk händelse, samplingsskillnader, olika detaljer i vägningen av datan eller till och med helt normal slumpmässig statistisk variation. Just därför betonar vi alltid att enstaka mätningar bör tolkas i tidsserier, inte isolerat – och vi granskar löpande våra egna resultat på detta sätt och uppmanar alltid våra mediakontakter att se på de mer långsiktiga trenderna i första hand.

Sjölander kritiserar att Demoskop använder en ”självrekryterad webbpanel i stället för strikt slumpmässiga urval.” Det är en metoddiskussion som förs i hela branschen globalt. Branschorganisationerna ESOMAR, AAPOR och WAPOR intar ingen absolut ställning om vilken metod som är bäst eller uttalar att en viss metod skulle var oacceptabel – de betonar istället transparens och korrekt metodredovisning.

Skälet är enkelt: Allt färre svarar på undersökningar oavsett kontaktform. Det innebär att även traditionellt ”slumpmässiga” urval i praktiken genererar självselekterade svar då bortfallet i webbpaneler med sin grund i slumpmässiga befolkningsurval har ett bortfall på ofta över 95 procent. Bortfall är problematiskt, oavsett rekryteringskanal.

Seriösa aktörer – inklusive Demoskop – hanterar detta genom stratifiering av urval, vägning, och kalibrering mot exempelvis SCB-data, karantänsregler och kontinuerlig kvalitetskontroll. Allt detta redovisar vi i vår metodbeskrivning.

Artikelns allvarligaste anklagelse – om än implicit – är att ägarens politiska bakgrund avspeglas i undersökningsresultaten. Det är en allvarlig anklagelse som saknar belägg. Demoskops medarbetare arbetar operativt oberoende. Vår verksamhet bedrivs i enlighet med ICC/ESOMARs etiska regelverk. På samma sätt som en enskild journalist förväntas följa pressens etiska regler oberoende av vem som äger tidningen, arbetar Demoskops medarbetare under ett professionellt regelverk som är bindande oavsett ägarens personliga åsikter. Det är regelverket som styr hur vi utformar frågor, hanterar data och presenterar resultat.

Sjölander antyder också att Demoskop skulle ha utformat undersökningar på ett sätt som gynnat vissa intressen i samhället. Det är precis i sådana sammanhang de etiska reglerna om att alltid vid publicering av resultat ange bland annat vem som har finansierat en undersökning och fullständig frågeformulering och svarsalternativ – för att resultatens giltighet och frågans neutralitet ska kunna bedömas. Demoskop är alltid mån om att följa dessa principer som är en självklarhet i branschen. Sjölanders kritik är dock lite väl svepande för att kunna bemötas mer konkret.

Reglering riskerar pressfriheten och försämrar informationstillgången för alla Sjölander hänvisar till att 46 procent av världens länder har lagstadgad begränsning för publicering av opinionsmätningar. Vad han utelämnar är att WAPOR och ESOMAR i sin globala rapport (2023) understryker att statlig reglering i många fall är associerad med inskränkt pressfrihet, inte ökad transparens. De länder som reglerar hårdast är ofta de där opinionsundersökningar används som instrument för att begränsa politisk opposition.

Det rätta svaret på transparensproblem i branschen är stärkt professionell självreglering, tillämpning av ICC/ESOMAR-koden och tydliga krav på metodredovisning vid publicering – inte lagstiftning som riskerar att ge politiken inflytande över vad som får mätas och publiceras och när. I de länder där publicering av opinionsmätningar under vissa perioder är förbjudet ska vi komma ihåg att grupper med stora resurser ändå kan köpa sig denna information och beställa mätningar, den får bara inte publiceras i media för allmänheten. Det är svårt att se att detta vore ett framsteg för demokratin.

Vi delar Sjölanders grundläggande övertygelse: opinionsmätningar måste hålla hög kvalitet och presenteras med tydlig metodredovisning. Demoskop lever upp till dessa krav – och vi bidrar gärna till ytterligare förbättringar på detta område där både media och leverantörer av opinionsmätningar bör sträva efter mer utförliga metodredovisningar. Kanske hade till exempel diskussionen om Liberalernas väljarstöd vunnit på ytterligare transparens kring hur antalet svar fördelar sig under mätperioderna från de olika instituten och inte bara en totalsiffra? Vi bidrar gärna till ytterligare transparens kring opinionsundersökningar och till diskussionen om olika metoders för- och nackdelar. Vad vi däremot inte kan acceptera är att vår verksamhet utan saklig grund framställs som ett exempel på missbruk.

Ytterligare inom: Nyhet