Demoskops väljarbarometer 30 år
Demoskop har under 30 år kontinuerligt mätt den svenska väljaropinionen. Mätningarna var kvartalsvisa från 1990, men sedan 1998 görs de månatligen. Under större delen av perioden har telefonintervjuer baserat på ett slumpmässigt telefonnummerurval varit den metod som använts, inte bara inom Demoskop, utan även i huvudsak i övriga väljarbarometrar som figurerar i media.
Från besöksintervju till webbenkät
Metoden betraktades länge som självklar, men när det gäller väljarbarometrar i allmän mening har telefonintervjuer föregåtts av både besöksintervjuer och postala intervjuer. Kostnader, tidsrymd och möjligheten att allmänheten representerades på ett korrekt sätt övervägde så småningom till telefonens fördel. Inte minst handlade det om att människors kommunikationsvanor förändrades. Ett nytt paradigmskifte har nu skett när det inte är slumpmässiga telefonnummerurval – eller slumpmässigt befolkningsurval, för vidare kontakt via telefon – som bäst representerar allmänheten. Vi har nu under drygt två års tid kombinerat telefonintervjuer med webbaserade intervjuer. Det vi då konstaterat, när det gäller faktorer som har ett facit, exempelvis röstfördelningen i förgående val, är att den del av väljarbarometern som genomförts per telefon har sänkt precisionen i mätningen.
Att genomföra hela mätningen webbaserat har därför blivit ett naturligt nästa steg. Då allmänheten i allt större utsträckning lever sitt liv på nätet, så är det också rimligt att mätningarna följer efter. Att mäta opinionen på nätet är emellertid förknippat med en rad svårigheter och risker. Behoven av ytterligare metodutveckling kommer vara fortsatt stora.
Unga är underrepresenterade
Det finns inte något allmänt register med mejladresser som kan sägas vara representativt för allmänheten. Man är således hänvisad till en eller flera webbpaneler vars tillkomst också ger en antydan om deras representativitet. Dessutom är urvalsdragningen av stor betydelse för hur nära den röstberättigade allmänheten urvalet kommer vara. Nästan oavsett vilken typ av webbpanel som används är de unga underrepresenterade. Det finns exempel där det särskilt gäller kvinnor, men också då det istället handlar om unga män. Med vetskap om den underrepresentationen kan urvalet inte dras slumpmässigt över hela registret. Istället görs ett slumpmässigt urval i ett antal strata, ett så kallat stratifierat urval. På så sätt tillses att exempelvis unga män eller unga kvinnor är representerade i sina rätta proportioner. Kön och ålder är dock inte de enda demografiska parametrarna som har en skev representativitet i en webbpanel. Det handlar ofta även exempelvis utbildning, inkomst och geografi, varför urvalet ofta stratifieras efter flera parametrar.
Efter åtskilliga tester av olika paneler har Demoskop landat i att den röstberättigade allmänheten bäst representeras genom en kombination av två webbrekryterade paneler. I den ena panelen rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser. Webbplatser med sociodemografiska besöksprofiler som är underrepresenterade i panelen söks upp och används aktivt. Panelrekryteringen från en webbplats pågår normalt en gång om året. En besökare tillfrågas inte mer än en gång. Till denna panel är det inte möjligt att anmäla sig till panelen på eget initiativ. Här görs sedan ett slumpmässigt stratifierat urval i befolkningsrepresentativa kvoter på respondenternas kön, ålder, utbildning och geografiska fördelning. Den andra panelen är Demoskops egen, där rekrytering har gjorts på Aftonbladets och Svenska Dagbladet sajter. Urvalet baseras därefter på en fördelning som motsvarar befolkningen när det gäller kön och ålder.
Vägning för att korrigera skevheter
Trots att urvalet speglar befolkningens verkliga fördelning så är det inte säkert att mätningen kommer att göra det. I varje undersökning finns ett bortfall, som innebär att resultaten måste efterstratifieras, vägas, för att de rätta proportionerna ska bibehållas. Respondenter som representera en kategori som det är alltför få av kommer då att får en vikt som överstiger 1,0, medan de som representerar en kategori som redan är överrepresenterad kommer få en vikt under 1,0. Demoskop väger på kön, ålder och röstfördelningen i föregående val. Med ökande systematiska bortfall har just föregående val blivit en allt viktigare nyckel för att mätningarna ska återspegla den verkliga opinionen. Det finns alltså ett systematiskt bortfall som varierar beroende på vilket parti man röstade på i senaste valet. Just den vägningen var i början av 2000-talet kontroversiell då statsvetarna Sören Holmberg och Olof Pettersson gick till brett angrepp på branschen i en DN-debattartikel, där man hävdade att vägningen snedvrider resultaten. Just vid den tiden hade Demoskop övergivit den vägningen, för att något år senare åter införa den. Att genomföra en partisympatimätning idag utan att väga på föregående val skulle ge opinionssiffror som kraftigt skiljer sig från de som presenteras, och från det som kan sägas vara den verkliga opinionen.
”Statistiskt säkerställt?”
I varje panel gör Demoskop minst 1 000 intervjuer. Väljarbarometern bygger alltså på minst 2 000 intervjuer. Just antalet intervjuer är av stor betydelse för den statistiska säkerheten. Metoder som inte baseras på slumpmässigt befolkningsurval, så kallade oberoende slumpmässiga urval (OSU) är i sig diskvalificerade från de spelregler där statistisk säkerhet beräknas. Å andra sidan är bortfallet i undersökningar som bygger på OSU så pass stort och systematiskt att teorin inte håller vatten här heller. Dessutom tillämpas i regel kvotaurval, som vilket inte heller lever upp till kravet på ett OSU. Ändå är det inte ovanligt att man talar om med vilken säkerhet de nya nivåerna uppmätts, eller huruvida en förändring är statistiskt säkerställd eller inte. Med ”säkerställd” avses att förändringen med 95 procents säkerhet har skett. Då grunderna för beräkning av den statistiska säkerheten inte längre är på plats så bör måtten snarare betraktas som ett teoretiskt riktvärde.
Vid 2 000 intervjuer och ett uppmätt värde av 20,0 procent ligger det verkliga värdet med 95 procents säkerhet mellan 21,8 och 18,2 procent. Utgångspunkter för en sådan beräkning är dock att förutsättningarna är perfekta, medan måttet bara är ett uttryck för den statistiska otur man kan ha vid urvalsdragningen. Vid ett ökat antal intervjuer ökar också säkerheten, men marginalnyttan av fler intervjuer avtar. Felmarginalen vid 1 000 intervjuer är +/- 2,5 procentenheter, vid 2 000 intervjuer +/- 1,8 procentenheter och vid 3 000 intervjuer +/- 1,4 procentenheter. Normen för de flesta mätningarna var i början 1 000 intervjuer, så även i Demoskops mätningar, men de flesta gör nu fler intervjuer än så. Förutom en ökad säkerhet per parti ger det större antalet intervjuer bättre förutsättningar att också studera olika demografiska grupper.
Fråga om röstintention
Den fråga som besvaras i Demoskops väljarbarometer är: -Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val idag? För de som är osäkra ställs den uppföljande frågan: -Vilket parti lutar det åt? Om inte heller den frågan får ett svar ställs en tredje fråga: -Vilket parti tycker du är minst dåligt?
Det sättet att närma sig röstintentionerna är den ungefärliga standarden för de etablerade instituten. Man kan givetvis tycka att det är hypotetiskt och att det inte skildrar de verkliga intentionerna. Ingen har emellertid kommit upp med en formulering där utfallet bättre speglar opinionen. Skop har genom åren ställt frågan: -Vilket tycker du är bästa parti? Det är förvisso intressant, men nära val är det en fråga som tenderar att missa exempelvis stödröster eller proteströster. Väljarna lägger inte alltid sin röst på bästa parti.
Avvikelser från valresultat
Det är alltid svårt veta om väljarbarometrar skildrar den verkliga opinionen när det gäller nivåer. Däremot är tydliga förändringar i partistöd sannolikt en mycket god indikator på hur respektive partis form utvecklas. Men oavsett vad som sägs kommer Demoskop och övriga branschkollegor ställas till svars då valet verkligen sker. Den sista mätningen före valet betraktas som en prognos oavsett vad intentionerna varit. Givetvis kan rörelser ske efter slutdebatter och alla intervjuer görs inte dagen innan valet, men det är ändå svårt att göra andra bedömningar av precisionen än just avvikelsen från det verkliga valet. Vid valet 2018 var Demoskops avvikelse per parti 1,0 procentenheter. Vi var därmed det institut som låg närmast det verkliga utfallet. Såväl för Demoskop, som för övriga institut har precisionen över tiden varit både bättre och sämre i olika perioder. Man kan inte entydigt säga att mätningarnas precision försämras. Däremot kan nog hävdas att det blivit svårare över tiden att mäta opinionen beroende på ett nytt kommunikationslandskap och en allt rörligare väljarkår.
Big Data och artificiell intelligens?
Det finns de som redan nu menar att big data och artificiell intelligens kan åstadkomma bättre opinionsmätningar. Ibland hör man att någon på det sättet förutspått att Donald Trump skulle bli president. Man ska dock komma ihåg att mätningarna indikerade att valet skulle bli jämnt, och en sådan prognos var därför inte alltför vågad. Hilary Clinton fick som bekant ett större antal röster, men som det amerikanska valsystemet är konstruerat, där stödet bygger på rösterna i respektive stat, var det ändå Trump som drog det längsta strået. Om man via mätningar hade kunnat prognosticera rösternas verkliga fördelning så hade det varit mer imponerande.
Att mäta intentioner torde vara särskilt svårt om inte frågan ställs mer direkt än det som kan avläsas i nättrafiken, men även om frågan om vilka avsikter man har ställs så är det förstås svårt att uppskatta nivåerna i ett land där valdeltagandet är lågt. I USA röstade bara en knapp majoritet av befolkningen i det senaste presidentvalet. I Sverige var deltagandet i senaste riksdagsvalet 86 procent. Det ger bättre förutsättningar även för mätningarna att komma nära utfallet.
I nuläget är inte artificiell intelligens ett alternativ för att uppskatta nivåer i partistöd. Däremot är det troligt att det ger mer kvalitativa bidrag avseende riktning, tonalitet och viktiga politiska frågor. Det är en lång väg kvar att också kunna uppskatta nivåerna. Hur morgondagens väljarbarometer kommer att utformas vet vi inte idag, men att bromsa ny teknik och metodutveckling är inte vägen framåt.
Stor påverkan
Väljarbarometrar får ofta stor spridning och påverkar hur partierna väljer att bedriva sin politik. Politiska misstag eller förslag som påverkar många i negativ riktning återspeglas också negativt i stödet för partierna. Att vinna mark tenderar ofta att vara en mer långsiktig process. Demoskops spridning av väljarbarometern har genom åren varit god och den har fångats upp brett av media. Demoskops väljarbarometer publicerades initialt av Finanstidningen. I början av 2000-talet skedde publiceringen parallellt i både TV4 och Expressen, men från 2007 var enbart Expressen köpare. Ett ny kanal öppnades i oktober 2019 då Aftonbladet är den som löpande publicerar Demoskops väljarbarometer. Vi ser mycket fram emot vårt nya samarbete med Schibsted och Aftonbladet.
Ytterligare inom: Fördjupningar
DigitalPresencePro – 4 steg till en smart e-handel
Vi på Demoskop använder de nya möjligheterna med AI för att hjälpa våra uppdragsgivare att skapa en konkurrenskraftig e-handel. […]
Läs merMedienytt från Demoskop
Oktoberöverraskning: Rekordnivåer för medieinvesteringar trots lågkonjunktur och mediemarknadens skiftande landskap Demoskop följer utvecklingen på mediemarknaden och vi vill belysa vilka […]
Läs merÖkad polarisering i synen på Israel
Efter Hamas överraskningsattack på Israel den 7 oktober och Israels efterföljande invasion av Gaza har nyheterna fyllts av historier om […]
Läs mer