Nyhet Opinion & Politik Väljarbarometern

Väljarbarometern november 2020

Publicerat av Demoskop6 november 2020

I Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer för november noterar Moderaterna sitt högsta väljarstöd under mandatperioden med 22.4 procent.
 

Väljarbarometern november 2020

I Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer för november noterar Moderaterna sitt högsta väljarstöd under mandatperioden med 22.4 procent. Socialdemokraterna tappar väljarstöd och noterar 24.0 procent. Sedan toppnoteringen i maj har Socialdemokraterna tappat 6.1 procentenheter.
Presidentvalet i USA har överskuggat mycket av medierapporteringen den senaste tiden. Inrikespolitiskt har den politiska debatten framförallt handlar om LAS-frågan där remissrundan om LAS-utredningen avslutats. Regeringen med samarbetspartierna vill ha den uppgörelse som PTK och Svenskt Näringsliv enats om, vilket har kritiserats framförallt från Vänsterpartiet, men även LO är kritiska. När det gäller politiska sakfrågor är lag och ordning den fråga som är viktigast för väljarna. I väljaropinionen ser vi dock inga större rörelser jämfört med föregående månad, men över tid ser vi flera intressanta rörelser.
Socialdemokraterna vann ökat väljarstöd i samband med coronapandemins kris i våras med en toppnoteirng om 30.1 procent i maj, men har sedan dess tappat detta väljarstöd som visade sig vara tillfälligt i en tid av nationell samling. I denna mätning ser vi att M och S närmar sig varandra i storlek. S har flera utmaningar att hantera, dels en åldrande väljarkår, lågt förtroende för partiledaren Stefan Löfven och att S i nuläget har svårt att äga någon enskild politisk fråga.
Vänsterpartiet noteras i denna mätning till 9.4 procent (+0.2) och har vunnit stöd under mandatperioden, en del av väljarstödet kommer från S och något ytterligare från M. Avgående partiledare Jonas Sjöstedt har varit mycket aktiv i diskussonerna kring LAS och det ser ut att ha gynnat partiet över tid. Under fältperioden har Nooshi Dadgostar valts till ny partiledare, men det är för tidigt att se något avtryck i väljarstödet med anledning av detta.
Miljöpartiet ligger fortsatt still i opinionen på 3.4 procent (-0.1) och tycks ha svårt att lyfta sig över den viktiga fyraprocentsspärren. Flera kandidater har aviserat sitt intresse som nytt språkrör efter Isabella Lövin, men den mer offentliga diskussionen kring dessa har varit relativt tyst sedan nomineringsperioden avslutades. Språkrörsvalet håll den 31 januari 2021 på en extra partikongress.
Annie Lööfs återkomst som partiledare efter föräldraledigheten tycks inte givit någon utdelning i ökat väljarstöd. I november får Centerpartiet 9.2 procent (-0.2), vilket är något över valresultatet. Efter Januariavtalet har Centerpartiet haft svårt att attrahera väljare utöver tidigare L-sympatisörer och det ser ut som det för tillfället finns ett tak.
Liberalerna har också svårt att finna väljarstöd som tar partiet över den viktiga fyraprocentsspärren. I november månads mätning får L 3.1 procent (-0.3). Efter Januariavtalet tappade L väljare och när Sabuni valdes till ny partiledare i juni 2019 såg stödet ut att öka något, men har sedan oktober 2019 parkerat sig under fyra procent i, i princip, varje mätning. Tappet har skett till M och C.
Även Kristdemokraterna ligger still och noterar 6.9 procent (+0.2), vilket är den högsta nivån sedan mars och något över valresultatet på 6.3 procent. KD har avvisade nyligen krav från SD om en överenskommelse om en politik en M/KD-regering ska driva efter valet 2022.
Moderaterna noterar 22.4 procent (+1.3) och noterar det högsta väljarstödet under mandatperioden. Förändringen i är inte stor en enskild månad, men om man jämför med opinionsstödet för ett år sedan då M fick 17.8 procent är det en ökning med 4.6 procentenheter. Väljare som framförallt kommer från SD, men även L och KD. Vi ser även att M har ökat bland äldre väljare och kvinnor.
Sverigedemokraterna noterar 19.9 procent (+-0) vilket, över tid, är ett väljartapp som alltså kan speglas mot Moderaternas ökade stöd.
Andelen osäkra väljare är 3,9 procent (-1.0).
Karin Nelsson,
vd Demoskop

 
Om undersökningen
Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.
Fråga: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.
Undersökningsperiod: 27 oktober-4 november 2020.
Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.
Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 220 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.
Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

Ytterligare inom: Nyhet