Väljarbarometer september 2024
Differensen mellan blocken minskar något igen


Nyhetsmedia fortsätter präglas av internationella nyheter som kriget i Ukraina och i Gaza. Inte minst det amerikanske presidentvalet tar också stort mediautrymme och väcker stort intresse bland svenska folket. Sedan den förra väljarbarometern har Kamal Harris formellt accepterat nomineringen som presidentkandidat på Demokraternas nationella konvent i Chicago och snart äger den stora TV-debatten mellan Harris och Trump rum. Inrikespolitiskt närmar vi oss regeringens budgetproposition om bara en dryg vecka. Liksom de flesta månader har även några uppmärksammade våldsdåd uppmärksammats, bland annat när en tonårspojke blev skjuten på en skoltoalett i Huddinge. Den senaste veckan har dock utrikesminister Tobias Billström stulit rampljuset med sin oväntade avgång från såväl ministerpost som riksdagsplats.
Differensen mellan blocken minskar något igen och uppgår nu till 5,7 procentenheter till oppositionens fördel. M fortsätter en marginellt positiv bana sedan EU-valet. Alla förändringar sedan föregående månad är dock för små för att dra några större slutsatser av.
I och med septembers väljarbarometer är det nu två år sedan senaste riksdagsvalet och vi befinner oss mitt i mandatperioden. Även om läget kan se svårt ut för regeringen när oppositionsblocket länge haft en stabil ledning så har regeringspartierna (M, KD, L) egentligen bara förlorat 3 procentenheter sedan valet. Något mer om vi även räknar in SD. Att regeringspartier förlorar väljarstöd både från sitt tillträde till nästa val och under mandatperioden är ett internationellt välbelagt fenomen sedan länge inom väljarforskningen. Detta gäller även i Sverige. I genomsnitt sedan 90-talets början har svenska regeringar förlorat drygt 3 procentenheter i väljarstöd från sitt tillträde till nästa val. Och tappet sker ofta snabbt efter valet. Två år in i mandatperioderna har tidigare regeringar i själva verket tappat mer än 6 procentenheter, för att sedan i genomsnitt återhämta sig något igen. Alla tre tidigare M-ledda regeringar sedan 1991 har legat under betydligt mer mitt i mandatperioderna än vad Kristerssons regering gör nu. Rekorden i halvlekstapp har den socialdemokratiska regeringen 1994-1998 (-11,5%) den första alliansregeringen 2006-2010 (-8,4%). I själva verket är Kristerssons regerings opinionstapp i halvtid det minsta under hela perioden. Hör bara av er om ni vill diskutera mer om detta.
Sammanfattning
- Denna månad minskar differensen mellan blocken något istället och uppgår nu till 5,7 procentenheter till oppositionens fördel
- Förändringarna för varje enskilt parti är dock förändringarna sedan augusti månad små och osäkra
- S backar något igen, liksom även KD och C, medan L istället ökar något. Ingen av dessa förändringar är dock stora nog för att dra några större slutsatser av och de är heller inte en del av någon pågående trend
- M står i princip stilla sedan augusti med +0,2%. Det är dock tredje månaden i rad de går marginellt framåt sedan sin låga siffra i samband med EU-valet. Ökningen är dock fortfarande för liten för att kunna anses säkerställd.



Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av Aftonbladet och Svenska Dagbladet inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 – 79 år. Undersökningen i augusti omfattar 2 544 intervjuer under perioden 24 augusti till 9 september 2024, och är genomförd som en webbundersökning.
Frågan som ställdes var: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Frågan om partisympati kompletteras ytterligare upp till två frågor för de som är osäkra på sitt partival samt med en öppen fråga där respondenten med egna ord för beskriva hur de resonerar kring partivalet. Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.
För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller få minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen. Demoskop redovisar inte felmarginaler för sin månadsvisa väljarbarometer då den inte baseras på ett renodlat slumpmässigt befolkningsurval. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar och med hur stora förändringar som statistiskt sett är vanliga. Tänk på att stickprovsundersökningar är alltid förknippade med osäkerhet. Läs mer om hur vi tänker här.
Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet och i Svenska Dagbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Johan Martinsson (johan.martinsson@demoskop.se).
Johan Martinsson
Director of Public Opinion and PollingJohan Martinsson
Director of Public Opinion and Polling
Ytterligare inom: Nyhet
Ta del av Korvrapporten!
Sverige är ett korvälskande land! Nästan alla äter korv. Smak, hög kötthalt, att korven är gjord på svenskt kött och […]
Läs merBoprisindikatorn februari 2025
Hushållens boprisförväntningar stiger Demoskops och SEBs Boprisindikator ökar med 5 enheter i februari, från plus 45 till plus 50. På […]
Läs merFöretagarindikatorn februari 2025
Ökad framtidstro bland enmansföretagare Demoskops och SEBs Företagarindikator, som visar företagares syn på verksamheten de kommande tre månaderna, ökar den […]
Läs mer