Väljarbarometer april 2022
Kriget i Ukraina dominerar – små rörelser i väljaropinionen
Väljarbarometer april 2022
För att komma till Väljarbarometern maj 2022 klicka här
I april månads väljarbarometer som publiceras i Aftonbladet noteras inga större väljarrörelser. S lyft sedan krigets utbrott avstannar (31,5 procent, -0,9) och SD når sin lägsta nivå sedan augusti 2017 (17,0 procent, -0,5).
M ökar något till 22,9 procent (0,9), liksom V till 8,1 procent (0,7). MP ökar något till 3,5 procent (0,6), men ligger fortsatt under spärren liksom L på 2,4 procent (0,2). KD tappar till 5,4 procent (-1,1) och C noterar 8,0 procent (0,5).
Undersökningen är gjord 29 mars – 5 april och fångar upp de händelser som skett under perioden som domineras av kriget i Ukraina. Tillståndet av kris gynnar det statsbärande partiet och vi såg ett rejält lyft för S i samband med krigsutbrottet förra månaden. Lyftet då var nästan lika stort som i pandemins inledning. Denna månad stannar lyftet av och det är små väljarrörelser vi noterar. Omvärlden är osäker när det gäller krigets utveckling, energipolitiken, säkerhetspolitiken, hur flyktingströmmarna ska hanteras och vilka konsekvenser kriget får för ekonomi och välfärd. Samtidigt är det mindre än ett halvår till valet. Det övertag som S, V, C och MP (51,1 procent) har framför M, SD, KD och L (47,7 procent) har denna månad utökats till 3,7 procentenheter.
- Socialdemokraterna försvarar inte det lyft i opinionen som noterades i mars, men ligger över toppnoteringen på 30,1 procent i samband med pandemin. S når 31,5 procent (-0,9). Dagens notering är över valresultatet 2018 som var 28,3 procent.
- Miljöpartiet får ett litet lyft till 3,5 procent (0,6), men har nu ett år legat under 4 procent. Trots den friare rollen utanför regeringen lyckas man inte öka stödet. Energi och säkerhet ligger i fokus men det till trots tycks MP inte förmedla de svar som väljarna önskar. Det är svårt för ett litet parti att kunna presentera sin politik och väljarna har sedan valet gått till S och V i första hand. I valet 2018 fick MP 4,4 procent
- Vänsterpartiet når 8,1 procent (0,7), vilket är i nivå med valresultatet på 8,0 procent. V tycks inte ha vunnit nya väljare genom tvekan kring vapenexporten till stöd för Ukraina. Först röstade man nej till att bidra med krigsmateriel, vilket ledde till omfattade kritik och partiet svängde sedan i frågan. Partiet tar väljare i första hand från MP och S.
- Centerpartiet noterar 8,0 procent (0,5), vilket är något under valresultatet på 8,6 procent. Partiet har nu legat kring denna nivå i fem månader och har tappat väljare i första hand till S, men även något till M. C har däremot tagit väljare från L. Den position i mitten C har tagit tycks alltmer enslig. Det är svårt att se varifrån partiet ska ta väljare och om L lyckas motivera borgerligt sinnade liberala väljare att rösta på L, kan det bli en utmanande valrörelse.
- Moderaterna noterar 22,9 procent (0,9). Moderaterna har en hög trovärdighet i de frågor som nu dominerar agendan och driver på i frågan om Nato-medlemskap. Vad det innebär på sikt återstår att se beroende på hur kriget utvecklas. Som tidigare ser vi ett tapp till L. Det tycks röra sig om möjliga stödröster när vi läser hur väljarna resonerar kring val av parti. Det finns samtidigt kommentarer som uttrycker osäkerhet för hur långsiktiga L är i sin position som borgerligt regeringsunderlag.
- Sverigedemokraterna backar något till 17,0 procent (-0,5), vilket är under valresultatet på 17,5 procent 2018. Detta är den lägsta väljarstödet sedan augusti 2017. Partiet har numer ett alltmer etablerat och tydligt väljarutbyte med M och KD.
- Liberalerna ligger fortsatt under spärren med 2,4 procent (0,2). Trots en historiskt stark position i frågor som rör relationen till Nato och ett starkt försvar gynnas inte partiet nu när dessa frågor dominerar agendan. L har legat under 4 procent större delen av mandatperioden. Senast man var över var tillfälligt i mars 2020. L fick 5,5 procent i valet 2018.
- Kristdemokraterna får 5,4 procent (-1,1), vilket är under valresultatet på 6,3 procent. Partiet tappar väljare till M i första hand, men även till SD.
Om undersökningen
Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.
Fråga: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.
Undersökningsperiod: 29 mars – 5 april 2022.
Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.
Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 199 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.
Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.
Ytterligare inom: Väljarbarometern
Väljarbarometer november 2024
Miljöpartiet på sin högsta nivå på tio år och KD tillbaka över spärren Denna period har nyheter och media präglats […]
Läs merVäljarbarometer oktober 2024
Stabilt differens mellan blocken med små förskjutningar av storleksbalansen mellan partierna inom respektive block Även denna period präglas nyhetsmedia flera […]
Läs merVäljarbarometer september 2024
Differensen mellan blocken minskar något igen Nyhetsmedia fortsätter präglas av internationella nyheter som kriget i Ukraina och i Gaza. Inte […]
Läs mer