Nyhet

USA-valet – Eftervalsanalys

Publicerat av Demoskop19 november 20201 september 2023

Efter flera dagars rösträkning meddelades till slut att USA har valt en ny president, Joe Biden. Sittande president Trump ger sig inte utan kamp och menar att omfattande valfusk givit Demokraterna en orättvis seger. Aldrig sedan 1906 har så stor andel av amerikanerna gått till valurnorna och aldrig har så många människor röstat på vare sig Demokraternas eller Republikanernas kandidat.
I början av september skrev jag att Trump mycket väl kunde vinna presidentvalet eftersom han hade ett övertag framför Biden i två av valets absolut viktigaste frågor, ekonomi och lag och ordning. Dessutom tycker många väljare att Trump har de hårda nypor som krävs för att ta tag i problemen i ett alltmer polariserat USA. Ytterligare en faktor som pekade till Trumps fördel är hans förmåga att engagera väljarna. En förmåga som Biden till stora delar saknar.
Vad hände? Mätningar visar att Biden stärkte sin ställning bland väljarna efter den första presidentvalsdebatten. Debatten kan beskrivas som bedrövlig tillställning, med en osammanhängande Biden som mötte oförskämd Trump. Direkt efter insjuknade President Trump i covid-19 och valde som strategi att efter en kort sjukhusvistelse lägga in högsta kampanjväxel. I beundransvärt högt tempo for Trump och hans väloljade kampanjmaskineri mellan vågmästarstaterna och pumpade energi i jublande skaror av fans. Resultatet blev en mobilisering bland republikanska väljare som dock inte nådde hela vägen fram.
USA beskrivs som ett polariserat land, men vad betyder det i praktiken för valresultatet? I de tidiga eftervalsanalyser som hittills gjorts konstateras att den marginal som Trump vann med på landsbygden 2016 ökar i detta val. Motsvarande kan ses hos Biden som ökade väljarstödet i städerna jämfört med Clinton 2016. Sammantaget förklaras Bidens seger av att fler unga, fler svarta och fler i storstäderna gick och röstade, men segern ska ses i ljuset av att Trump lyckades locka fler väljare på landsbygden och att han lyckades nå den viktiga och växande gruppen latinamerikaner.
Det faktum att Biden kommer att vinna antalet röster i valet med större marginal än vad Clinton gjorde, men vann flera delstater med ytterst knapp marginal understryker problematiken med väljargrupper som står långt ifrån varandra. Biden hade inte vunnit valet om det inte hade varit för det höga valdeltagandet som underlättades av förenklade regler att poströsta. Biden hade heller inte vunnit utan en eskalerande coronapandemi som alltmer kom att skymma sikten för ekonomi och lag och ordning som viktigaste valfråga under valrörelsens slutskede.
Valresultatet där ingen republikansk kandidat någonsin fått fler röster än President Trump understryker hans popularitet och ställning även om Biden vunnit valet. Insikten om kraften i och storleken på en väljarkår som efterfrågar en annan typ av ledarskap som står i direktkontakt med vanliga människor bör mana den politiska eliten i Washington till eftertanke. Även om Biden är USAs nästa president försvinner inte dessa skeptiska väljare. Det faktum att Trump kom närmare än de flesta trodde och att han samlade näst flest röster någonsin kan spela stor roll för vilken väg republikanerna väljer inför 2024. Vem utmanar som republikanernas kandidat 2024 och hur agerar Trumps väljare då? Det räcker inte särskilt långt med Bidens försonande maningar att komma till rätta med problemen inom vare sig Demokraterna eller Republikanerna.
Karin Nelsson

Ytterligare inom: Nyhet