Väljarbarometern januari 2022

Publicerat av
januari 11, 2022

Väljarbarometern januari 2022

MP backar och når sin lägsta nivå sedan januari 2005

Valjarbarometer januari 1

I januari månads väljarbarometer som publiceras i Aftonbladet idag tappar MP och når det lägsta stödet sedan januari 2005.

S befäster det ökade väljarstöd man samlat under hösten och når sin högsta nivå sedan maj 2020 då coronakrisen var som kraftigast. Samtidigt ökar V och C ligger i princip still. Däremot tappar MP och når det lägsta stödet sedan januari 2005.

SD tappar till 17,8 procent (-0,9) vilket är den lägsta nivån under mandatperioden och M backar nästan lika mycket, till 21,8 procent (-0,8) och KD backar till 5,4 procent (-0,6). L ökar till 3,2 procent (1,2).

Undersökningen är gjord 28 december till 5 januari och fångar upp de förändringar som skett under större delen av december månad som präglats av en nytillträdd regering under statsminister Andersson. De politiska frågorna har till stor del rört höga energi-  och drivmedelspriser, en ökad smittspridning av Omikron-viruset som föranledde skärpta restriktioner inför julfirandet samt en eskalering av situationen kring Ryssland, där mobiliseringen vid Ukrainas gräns orsakat spänningar i relationen till Nato samt oroligheter i Kazakstan.

S, V, C och MP har nu ett övertag framför M, SD, KD och L, den förra konstellationen samlar 49,6 procent (0,5) av rösterna och det senare 48,2 procent (-1,1). Den forna Alliansen samlar 38,7 procent och de rödgröna 41,3 procent. Centern har därmed en fortsatt nyckelroll för kommande regeringsalternativ.

Socialdemokraterna har momentum och befäster det ökade väljarstöd man samlat under hösten. S når 29,2 procent (0,1), vilket är den högsta nivån sedan maj 2020 då coronakrisen var som störst. Sedan Löfven aviserade sin avgång i augusti har väljarstödet ökat med 4,6 procentenheter. Andersson har fått en stark start som partiledare och statsminister, trots att hon fick avgå och tillträda på nytt i samband med att MP lämnade regeringen. Andersson är nu den partiledare med högst förtroende av samtliga partiledare och vi ser också ett ökat stöd för S inom flera sakpolitiska områden, där de anses ha bäst politik när det gäller vården, äldreomsorgen, skola- och barnomsorg samt jämställdhet. S tar väljare i första hand från V och MP samt M och C.

Miljöpartiet backar och når sin lägsta nivå sedan januari 2005. MP lämnade regeringen i samband med Anderssons tillträde den 30 november och har sedan dess varit öppet kritiska i frågor som rör energi- och drivmedelsfrågor. Denna friare roll har ännu så länge alltså inte belönats av väljarna. Partiet tappar väljare till S och V i första hand. I valet 2018 fick MP 4,4 procent

Vänsterpartiet når 9,3 procent (1,1), vilket är en bit över valresultatet på 8,0 procent. Partiet tar väljare i första hand från MP.

Centerpartiet når 8,3 procent (-0,2), vilket är den lägsta nivån sedan november 2019. Partiet tappat väljare i första hand till S, men även något till M. C har tagit väljare från L och även något från M. Mittenpositionen ser ut att vara lite av ett vändkors för väljare som försöker orientera sig i det nya politiska landskapet, där SD och V har ett ökat inflytande över politiken.

Moderaterna noterar 21,8 procent (-0,8) och tappar för andra månaden i rad. Sedan november har partiet tappat 1,8 procentenheter. Tappet sker till L, där det tycks röra sig om möjliga stödröster när vi läser hur väljarna resonerar kring val av parti. Men vi ser också ett tapp av väljare över blockgränsen till S. Moderaterna stärkte sin position inom flera politikområden under hösten, men den medvinden har man nu tappat till S i första hand. Samtidigt har Vården ökat i betydelse för väljarna i samband med en ökad smittspridning och även det kan påverka stödet för M.

Sverigedemokraterna får 17,8 procent (-0,9), vilket är det lägsta stödet som noterats sedan valresultatet på 17,5 procent 2018. Partiet tappar väljare i första hand till M.

Liberalerna ligger fortsatt under spärren med 3,2 procent (1,2). Det är en ökning jämfört med december och bland undersökningens kommentarer kan vi se att det rör sig om väljare som uttrycker stödröst för att kunna nå regeringsskifte. Vi vet att ett parti under 4-procent behöver ha ett opinionsstöd nära spärren för att man verkligen ska våga lägga sin röst på ett parti som balanserar på gränsen till riksdagsstatus. L har ett svårt läge med svagt förtroende för partiledaren och ingen egentlig position bland väljarna i viktiga sakpolitiska frågor. Dessutom har L legat under 4-procent större delen av mandatperioden, senast man var över var tillfälligt i mars 2020.

Kristdemokraterna får 5,4 procent (-0,6), vilket är något under valresultatet på 6,3 procent. Partiet tappar väljare till M i första hand, men även till SD och något till L.

Om undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.

Fråga: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Undersökningsperiod:  28 december 2021 – 5 januari 2022.

Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.

Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 440 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.

Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

Dela: