Om valet i UK
Opinionsundersökningar är viktiga i en demokrati. De visar vad medborgarna tycker och ger beslutsfattare viktiga insikter om kunskaper, attityder och åsikter hos allmänheten. Ett viktigt område att undersöka är politiken. Går de folkvalda i takt med väljarna? I flera fall det senaste året har väljarundersökningar i andra länder misslyckats att förutspå valutgångar. I det stundande amerikanska presidentvalet har anrika Gallup som var först att tillämpa modern urvalsmetodik i sina opinionsundersökningar meddelat att de tillsvidare inte genomför några väljarundersökningar. Anledningen är att det är för kostsamt och riskfyllt att hänga med i ett race med så många konkurrenter i en tid då det blivit allt svårare att kontrollera olika felkällor och då främst ett mycket högt bortfall. Gallup och stora delar av vår bransch önskar mer metodutveckling för att möta en ny och svårare situation.
Efter att opinionsinstituten i stort sett kollektivt misslyckades att förutspå valutgången i Storbritannien 2015 tillsatte branschorganisationerna British Polling Council (BPC) och Market Research Society (MRS) en oberoende kommission för att bringa klarhet i frågan under ledning av Patrick Sturgis, Professor of Research Methodology vid University of Southampton och direktör för universitetets National Centre of Research Methods (NCRM).
Kommissionens uppdrag handlade om att ta reda på omfattningen av fel i undersökningarna, orsakernatill felen och om undersökningarnas resultat kommunicerats på ett korrekt sätt till allmänheten och professionella användare..
En preliminär rapport har nu lämnats och i korthet är slutsatserna följande:
– Den främsta orsaken att undersökningsföretagen misslyckades handlar om många urval underrepresenterade vissa grupper. Detta stöds av eftervalsundersökningar baserade på slumpmässiga urval.
– Andra faktorer som kan ha bidragit är felaktiga rapporter om valdeltagande, dåligt formulerade frågor och felaktig ordning på frågorna, hur poströster hanterats och hur oregistrerade röster hanterats. Alla dessa faktorer bedöms dock ha haft mindre påverkan på de rapporterade undersökningsresultaten.
– Möjligheten att resultaten blev missvisande för att många väljare valde att byta parti mellan de sist publicerade undersökningarna och valdagen kan inte klarläggas. En del undersökningar visar att det är så, medan andra visar att det inte är så. Om det är så, visar dock utredningen att det bara är en liten del av det totala mätfelet.
– En stor fråga som funnits med i diskussionen är att mätningarna varit så lika varandra. Detta har föranlett spekulationer om huruvida ”herding” förekommit. ”Herding” innebär att opinionsinstituten kalibrerar sina egna resultat mot konkurrenternas, vilket gör att skillnaderna mellan instituten minskar. Även om kommissionen inte kritiserar ”herding” som metod, konstaterar man att ”herding” nog spelat en roll när det gäller instituten kollektiva misslyckande.
Professor Sturgis säger,
”Det har förekommit många teorier och spekulationer om vad som gick fel 2015, men efter att ha övervägt de tillgängliga bevisen, har kommissionen kommit till slutsatsen att den främsta felkällan till att undersökningsinstituten missade att förutspå rätt resultatär de sätt urvalen är konstruerade.
De slutliga rapporten från kommissionen kommer att publiceras i mars. Hela den preliminära rapporten går att läsa här: NCRM website.
På Inizio menar vi att förutsättningarna för undersökningar om partisympatier och val i Sverige är bättre än i många andra länder. Vi har god officiell statistik och vårt valsystem gör det enklare att mäta än i andra länder. Vi anser att undersökningsbranschen befinner sig i en spännande utveckling. Behovet av och intresset för opinionsundersökningar ökar. Det faktum att samtidigt med denna utveckling allt färre personer vill svara på undersökningar kräver fortsatt utveckling kring urvalsmetoder och sätt att justera för skevheter. På Inizio har vi lång erfarenhet av olika urvalsmetoder, såväl slumpmässiga som självrekryterade urval. Baserat på ett självrekryterat urval inom medieföretaget Schibsteds egna kanaler har vi etablerat Schibsted/Inizios opinionspanel. Utifrån panelen har vi sedan skapat en urvalsram där vi genom stratifierat urval baserat på ålder, kön och region och senare poststratifiering baserad på samma variabler skapar ett miniatyr-Sverige.Genom vägningar med hjälp av olika variabler från SCB kan vi konstatera att våra vikter är inom ramen för de man kan förvänta sig vid slumpmässiga urval där svarsfrekvensen är hög.
Det är en grannlaga uppgift att göra opinionsundersökningar, speciellt som nu i en situation med många utmaningar, och det är viktigt att vi i branschen fortsätter att samarbeta kring metodutveckling och ökad transparens.
Ytterligare inom: Publikationer
UngInsikt – Hitta hem, men hur? Oktober 2024
Ny släpper vi den senaste rapport från Demoskop och Mecenat om studenter! Varje kvartal tar Demoskop och Mecenat tempen på […]
Läs merNy rapport från Demoskop och Mecenat om studenter! Juni 2024
Varje kvartal tar Demoskop och Mecenat tempen på Sveriges studenter och undersöker deras åsikter i relevanta ämnen. Nu släpps den […]
Läs merAI och Stella
Textanalys, tidsserieanalys, grafik, storytelling, bildgenerering, frågeformulär, syntax, fokusgrupper, kvalitetskontroller… På Demoskop genomsyrar AI flera processer vi arbetar med. Stella är […]
Läs mer