Väljarbarometern

Väljarbarometer februari 2022

Publicerat av Demoskop11 februari 2022

Väljarbarometer februari 2022

För att komma till Väljarbarometern mars 2022 tryck här

S tillväxt avstannar

I februari månads väljarbarometer som publiceras i Aftonbladet avstannar den tillväxt S haft sedan augusti 2021 då Löfven aviserade sin avgång.

Samtidigt fortsätter V att öka och når sin högsta nivå sedan augusti. C backar och når sin lägsta nivå sedan november 2019. MP ligger kvar på det lägsta stödet sedan januari 2005 som noterades förra månaden. 

SD ökar något, medan M, KD och L ligger alla i princip helt stilla.

Undersökningen är gjord 1-8 februari och fångar upp de förändringar som skett under större delen av januari månad som präglats av hög omikron-smitta, höga drivmedel- och energipriser samt en osäker säkerhetspolitisk situation kopplad till Ryssland.

M, SD, KD och L har nu ett övertag framför S, V, C och MP, den förra konstellationen samlar 50 procent (+1,8) av rösterna och det senare 48,9 procent (-0,7). Det är alltså små rörelser vi ser jämfört med förra mätningen, men över tid ser vi flera intressanta trender i väljarkåren.

• Socialdemokraterna har tappat sitt momentum som man haft sedan Löfven aviserade sin avgång och sedan Andersson tillträdde under hösten. S når 28,2 procent (-1,0), vilket innebär att den uppgång partiet haft under hösten har avstannat. Dagens notering är i nivå med valresultatet 2018 som var 28,3 procent.
• Miljöpartiet ligger still med samma resultat som föregående månad med 2,8 procent, vilket är den lägsta nivån sedan januari 2005. Att MP lämnade regeringen i samband med Anderssons tillträde den 30 november tycks inte ha gynnat dem. De politiska frågor som varit i fokus som försvaret i allmänhet och Nato i synnerhet samt frågor som rör energi- och drivmedel har inte tilltalat nya väljare. Partiet tappar till S och V i första hand. I valet 2018 fick MP 4,4 procent.
• Vänsterpartiet når 10,0 procent (0,7), är den högsta nivån sedan augusti, vilket är en bit över valresultatet på 8,0 procent. Partiet tar väljare i första hand från MP och S.
• Centerpartiet fortsätter backa och noterar 7,9 procent (-0,4), vilket är den lägsta nivån sedan november 2019 och ett tapp på 3,9 procentenheter sedan toppnoteringen i maj på 11,8 procent. I valet 2018 fick C 8,6 procent. Partiet har tappat väljare i första hand till S, men även något till M. C har däremot tagit väljare från L. Den position i mitten C har tagit tycks alltmer enslig. Det är svårt att se varifrån partiet ska ta väljare och om L lyckas motivera borgerligt sinnade liberala väljare att rösta på L, kan det bli en utmanande valrörelse.
• Moderaterna noterar 22,0 procent (0,2) och ligger därmed i princip still. Vi ser ett tapp till L, där det tycks röra sig om möjliga stödröster när vi läser hur väljarna resonerar kring val av parti. Det finns samtidigt kommentarer som uttrycker osäkerhet hur långsiktiga L är i sin position som borgerligt regeringsunderlag.
• Sverigedemokraterna får 19,2 procent (1,4), vilket är en bit över valresultatet på 17,5 procent 2018. Partiet har numer ett alltmer etablerat och tydligt väljarutbyte med M och KD.
• Liberalerna ligger fortsatt under spärren med 3,2 procent (0,0). Vi ser bland undersökningens kommentarer att det rör sig om väljare som uttrycker stödröst för att kunna nå regeringsskifte. Vi vet att ett parti under 4-procent behöver ha ett opinionsstöd nära spärren för att man verkligen ska våga lägga sin röst på ett parti som balanserar på gränsen till riksdagsstatus. L har ett svårt läge med svagt förtroende för partiledaren och ingen egentlig position bland väljarna i viktiga sakpolitiska frågor. Dessutom har L legat under 4-procent större delen av mandatperioden, senast man var över var tillfälligt i mars 2020. L fick 5,5 procent i valet 2018.
• Kristdemokraterna får 5,6 procent (0,2), vilket är något under valresultatet på 6,3 procent. Partiet tappar väljare till M i första hand, men även till SD och något till L.

Om undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.

Fråga: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Undersökningsperiod:  1-8 februari 2022.

Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.

Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 505 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.

Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

---

Ytterligare inom: Väljarbarometern

Visa alla inom: Väljarbarometern