Kontakta oss
Nyhet Väljarbarometern

Väljarbarometer 10 september 2022

Dött lopp mellan regeringsalternativen

väljarbarometer 10 september 2022
Grafik Aftonbladet

Väljarbarometer 10 september 2022

Inför valet på söndag är det dött lopp mellan regeringsalternativen, Andersson sida får 49,6 procent och Kristersson sida får 49,4 procent. I valrörelsens inledning i början av augusti hade högeroppositionen en knapp ledning som sedan svängde svagt till regeringsunderlagets fördel, sedan har fördelen minskat och är nu 0,2 procentenheter. Det visar september månads andra väljarbarometer som publiceras i Aftonbladet.

Väljarrörelserna är små för enskilda partier, men vi ser att väljare både inom höger- och vänsterblocket fortfarande är osäkra på vilket parti de ska rösta på. En stor andel väljare har redan förtidsröstat och många har dessutom bestämt sig för vilket block de ska rösta på, men inte vilket parti de ska välja. Det ser alltså ut som att få röster kommer att kunna ge stora konsekvenser.

Vänsterpartiet backar något till 6,9 procent (-1.4) och Miljöpartiet ökar något till 5,3 procent (+1,0). Socialdemokraterna får 29,5 procent (+0,3) och Centerpartiet 7,9 procent (-0,2). V tappar till MP och vi ser i kommentarerna att det handlar om stödröster:

”Jag taktikröstar på Miljöpartiet för jag vill absolut inte ha en borgerlig regering i höst.”

Taktikröstat på Mp. Eftersom jag önskar S i regeringsställning, så måste Mp komma över 4 procent.”

Stödröstat för miljön och mot SD/KD/M/L. Brukar rösta på V.”

Sverigedemokraterna får 20,5 procent (0,0) och Moderaterna 18,7 procent (+0,4), vilket innebär att partierna i praktiken är jämnstora, då 1,8 procentenheter skiljer dem åt. M har sedan valet 2018 tappat till SD, men SD har även tappat till M. SD:s tillväxt kommer även från KD och något från i princip alla övriga partier. Liberalerna noterar 4,9 procent (-0,4) och Kristdemokraterna 5,3 procent (0,0). Det är ytterst små rörelser, men vi noterar en ökad osäkerhet där väljare inom högerblocket ännu inte bestämt vilket parti de ska rösta på.

”Vill rösta och stödja L, men väljer M av rädsla för att SD ska bli större än M.”

”Högersidan är given. Arbetslinjen är vägen framåt med integration. Miljöpolitiken på vänsterkanten handlar om att vi ska svälta Sverige med liten inverkan. Mer kärnkraft gör att vi slipper energikriser och spar jorden enorma mängder CO2 med den el vi kan exportera. Sd har vassare energi- och klimatpolitik, men M vinner på sin ekonomiska politik.

”Jag kan egentligen tänka mig att rösta på tre olika partier, M, KD, SD som alla tre överensstämmer med mina egna tankar om hur Sverige ska styras framöver. Ingen som helst tvekan över dessa tre partier. Egentligen skulle jag nog helst vilja rösta på SD, men väljer rent taktiskt att just nu välja M.

Jämfört med valet 2018, var regeringsalternativen annorlunda. Alliansen fanns ännu som konstellation och relationen till SD var svårare för partierna än idag. Det kan vara värt att erinra sig att Jan Björklund var partiledare för L, Stefan Löfven var statsminister och partiledare för S, Jonas Sjöstedt var partiledare för V och språkrören hette Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Valresultatet då påminner mycket om denna väljarbarometer, med undantag från att SD ser ut att ha vuxit ytterligare.

Sedan valet 2018, som resulterade i Januariavtalet, har ökad gängkriminalitet bidragit till att lag och ordning varit den viktigaste frågan för väljarna och strax innan pandemin var SD största parti i Demoskops väljarbarometer. Pandemin innebar stora prövningar för hela samhället som stängdes ned och i fokus var skola, sjukvård och omsorgen. Strax efter att Andersson tillträdde som partiledare för S och statsminister anföll Ryssland Ukraina vilket bidrog till att Sverige svängde i frågan om Nato och en ansökan lämnades in i maj. Vid sidan av detta har Januariavtalet fallit, flera misstroendeomröstningar initierats och regeringen har fallit. Trots detta ser det ut som att vi kommer att få en mycket jämn utgång på söndag och en svår regeringsbildning som följd.

De sista dagarna har debatten fortsatt präglats av energikrisen, hur brottsligheten ska hanteras och hur det höga kostnadsläget drabbar svenska folket. Olika utspel från partierna kommer dagligen, debatter och utfrågningar finns i alla kanaler och på alla plattformar. De sista dagarna genomförs dessutom två statsministerdueller och två partiledarutfrågningar i SVT respektive TV4. Frågan är vilken roll de spelar för att övertyga osäkra väljare.

”Tycker det handlar för lite om sakfrågor överlag. Detta valet verkar mest handla om partiledarna.”

”Av pest eller kolera väljer jag det minst onda.”

”Det är ett enda stort tjatter.”

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 321 intervjuer under perioden 1-9 september 2022 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

 “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag. Frågan om partisympati kompletteras med en öppen fråga där respondenten med egna ord för beskriva hur de resonerar kring partivalet.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Demoskop redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid. Tänk på att stickprovsundersökningar är alltid förknippade med osäkerhet. Läs mer om hur vi tänker här.

Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin.nelsson@demoskop.se


Ytterligare inom: Nyhet

Visa alla inom: Nyhet