Expertområde

Väljarbarometern

Vi ger en kontinuerlig bild av vilket parti den svenska allmänheten skulle rösta på om det var riksdagsval idag

Under mer än ett decennium har vi månatligen intervjuat allmänheten om vilket parti de skulle rösta på i nuläget. Avsikten är att fånga de aktuella opinionsvindarna och att bedöma hur politiska utspel, så kallade affärer eller andra väsentliga händelser påverkar opinionen.

Värderingar är den viktigaste utgångspunkten för hur man röstar. Samtidigt kan sägas att väljarna över tiden blivit alltmer lättrörliga. Det finns en tendens att sak- och personfrågor får större betydelse i relation till värdegrunden. Partiernas exponering under valrörelsens sista fas blir därför alltmer väsentlig. Det begränsar möjligheterna att göra tillförlitliga prognoser långt innan det faktiska valet. Avsikten är alltså inte att förutspå valresultatet, utan att mäta hur stödet för partierna ser ut just nu.


Väljarbarometern

Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer bygger vid varje undersökningstillfälle på åtminstone 2 000 intervjuer med den röstberättigade allmänheten 18 år och äldre. Intervjuerna genomförs online och svarspersonerna kommer från två olika källor.

Den ena källan är ett urval från Iniziopanelen som rekryteras genom ett samarbete med Aftonbladet. Urvalet bygger på kvoter eller strata (s.k. prestratifiering) utifrån ålder och kön som motsvarar befolkningen i riket (SCB). Därefter slumpar vi fram epostadresser inom ramen för Iniziopanelen. Efter första inbjudan skickas ytterligare två påminnelser olika dagar. På så sätt bildas nya urval varje dag, med nya och gamla adresser så att vi säkerställer att vi får med både de som svarar snabbt och de som av olika skäl behöver några dagar på sig. När man har blivit utvald till en enkät, får man en flagga i databasen som gör att man inte får en ny inbjudan inom en viss tid. Inizio tillämpar alltså en karantänsregel. Skälet är att slumpen inte ska göra att man får för många inbjudningar till att medverka i undersökningar på kort tid, dvs en hög uppgiftslämnarbörda.

Den andra källan är ett urval från en webbrekryterad panel. Urvalet görs med befolkningsrepresentativa kvoter på respondenternas kön, ålder, utbildning och geografiska fördelning. Denna panel rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser. Webbplatser med sociodemografiska besöksprofiler som är underrepresenterade i panelen söks upp och används aktivt. Panelrekryteringen från en webbplats pågår normalt en gång om året. En besökare tillfrågas inte mer än en gång. Till denna panel är det inte möjligt att anmäla sig till panelen på eget initiativ.

Minst 1 000 intervjuer görs i varje panel. Resultatet vägs på kön, ålder, utbildning, och pari i föregående val.


Under krisen rusar Socialdemokraterna i opinion

I Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer för april gör Socialdemokraterna en mycket kraftig uppgång. Detta är den snabbaste uppgången för partiet på närmare 14 år.

I Aftonbladet/Demoskops väljarbaromter för april gör Socialdemokraterna en mycket kraftig uppgång till 27,9 procent (+5,3). Socialdemokraterna har inte gjort en lika snabb uppgång på närmare 14 år. Partiet är nu uppe på sin högsta nivå sedan början av 2019 och har på en månad vänt upp från den opinionsmässiga kräftgången.

Socialdemokraterna vinner väljare på bred front, men i synnerhet från Vänsterpartiet som tappar till 7,7 procent i april (-2,7). Vänsterpartiet backar därmed till sin lägsta notering sedan oktober 2018. Väljarrörelsen från Vänsterpartiet till Socialdemokraterna ser i första hand ut att bestå av väljare som Socialdemokraterna förlorat sedan valet 2018 och som nu vänder åter. Socialdemokraterna ökar bland båda könen och i samtliga åldrar, men uppgången är tydligast bland kvinnor och väljare i övre medelåldern.

För Miljöpartiets del noteras en uppgång till 4,0 procent (+0,9) efter att partiet gjorde en nedgång under förra månaden. Partiet fortsätter att vackla nära fyraprocentsspärren och har legat över gränsen i hälften av vårens fyra mätningar. Centerpartiet ökar för andra månaden och får 10,0 procent i april (+0,6). Trenden för partiet har varit sakta uppåtgående under senare tid, och månadens notering är den högsta för partiet sedan 2018. Liberalerna går ned på nytt efter förra månadens uppgång och noteras till 3,0 procent i april (-1,1).

Moderaterna gör en liten nedgång i april och får 19,2 procent (-0,3), men försvarar i stort sett den uppåttrend som partiet haft sedan slutet av 2019. För Kristdemokraterna innebär april en nedgång där partiet tappar större delen av föregående månads ökning, och partiet noteras nu till 6,7 procent (-0,8).

Sverigedemokraterna backar till 20,8 procent i april (-1,3). Partiet tappar för fjärde månaden. Början av nedgångstrenden kunde framför allt hänföras till väljare som vände tillbaka till Moderaterna, men nu ser förluster till Socialdemokraterna ut att ha en större betydelse.

Övriga partier samlar 0,7 procent i april. Andelen osäkra i mätningen uppgår till 5,1 procent.

  • Aprilmätningen bär spår av nationell samling under krisen. Socialdemokraterna stärks kraftigt och en betydande del av uppgången rör sig om att gamla s-väljare som tidigare lämnat i protest mot januarireformerna nu lägger sådana frågor åt sidan och sluter upp bakom sitt gamla parti. Att ett regeringsparti kan stärkas kraftigt under en kris är ett mönster som synts även tidigare. Men uppgången är bräcklig och stödet kan vända tvärt nedåt om krishanteringen skulle börja ifrågasättas längre fram.
  • Coronakrisen förändrar väljarnas dagordning på ett sätt som framför allt gynnar Socialdemokraterna. För första gången på länge har migrationsfrågan men även lag och ordningsfrågan hamnat i bakgrunden. I närtid riktas fokus givetvis mot sjukvården, men även samhällsekonomin blir central och kommer att bli en alltmer central fråga. Tunga ekonomi- och sysselsättningsfrågor är områden där de stora statsbärande partierna har behållit stora förtroendefördelar. Under flera år har det förtroendekapitalet inte spelat särskilt stor roll för väljaropinionen eftersom ekonomifrågor har haft underordnad betydelse så länge konjunkturen varit stark. Men nu går vi in i en period där krispaket och stora sysselsättningssatsningar blir politiskt centrala. Förtroendemässigt är den typen av frågor politisk hemmaplan för Socialdemokraterna.
Faktaruta

Målgrupp:Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.

Fråga: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Undersökningsperiod: 25 mars 2020 – 1 april 2020.

Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.

Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 453 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.

Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.


Kontaktpersoner

Peter Santesson

Head of Public Opinion Analysis / PhD

Opinions- och väljaranalys, samhällsanalys, attityd- och värderingsfrågor


Karin Nelsson

VD

Opinions- och väljaranalys, samhällsanalys, attityd- och värderingsfrågor


Anders Lindholm

Senior Advisor

Opinionsanalys, politiska processer, public affairs, livsstil, vanor, värderingar


Anders Lindholm

Opinionsanalys, politiska processer, public affairs, livsstil, vanor, värderingar