Kontakta oss
Företagande Nyhet Privatekonomi Samhälle och opinion

Ökat intresse för byte till euro

Svenskarnas motstånd mot euron fortsätter minska. Demoskops och SEB:s nya euromätning visar att en folkomröstning idag skulle ge ”nej till euron” 42 procent och ”ja till euron” 34 procent. Det innebär att ”nej-sidans” försprång krympt påtagligt från 19 procentenheter i SCB:s mätning i maj till bara 8 procentenheter idag.

Sverige höll folkomröstning om euron för 20 år sedan, d v s den 14 september 2003. Med 83 procents valdeltagande blev resultatet tydligt: 55,9 procent av svenskarna sa nej till att byta ut kronan mot euro och 42,0 procent sa ja (2,1 procent blanka röster).

Motståndet mot euron har gradvis minskat enligt SCB:s halvårsvisa mätningar. Svenska euromotståndet var som starkast 2012 då drygt 80 procent sa nej till euron. Enligt SCB:s senaste mätning i maj 2023 var motståndet mot euron nere på 50 procent; 31 procent var samtidigt beredda att införa euro. Därmed var försprånget för nej-sidan (gapet ”nej-ja”) nere på runt 19 procentenheter.

Demoskop har nu, i samarbete med SEB, genomfört en uppföljande euromätning efter sommaren mot bakgrund av kronans fortsatta svaghet och hur den påverkar både hushållens reseplånböcker och den importerade inflationen och i förlängningen Riksbankens räntebeslut. Vi noterar att euro-motståndet fallit ytterligare samtidigt som stödet ökat. Även de som har svårt att ta ställning har ökat. En folkomröstning idag om att ersätta kronan som valuta ger nej-sidan 41,9 procent och ja-sidan 34,0 med 24,1 procent osäkra. Gapet ”nej-ja” har därmed minskat från 19 procentenheter i maj till knappt 8 i september.

I Veckans tanke (pdf) analyserar SEBs seniorekonom Robert Bergqvist resultatet från undersökningen och drar ett antal slutsatser. Läs SEBs artikel här.

  • Det råder ingen tvekan om att dagens svaga svenska krona är ett problem – för ekonomin, hushållen och företagen – men det kan vara övergående om alla kronprognoser infrias.
  • En svag krona är ett dåligt argument för att genomföra ett valutabyte.
  • Ett nytt eurobeslut behöver väga den ekonomiska vågskålen mot den politiska och det är en långtifrån enkel analys att göra eller ett enkelt beslut att fatta.
  • Två decennier har förflutit sedan folkomröstningen om euron och vi är på väg in i en ny värld: eurofrågan förtjänar verkligen både nya analyser och nya debatter – men inga förhastade beslut.

Om mätningarna: Demoskop har på uppdrag av SEB under perioden 29 augusti-5 september intervjuat 1 012 personer. Frågan: ”Om vi idag skulle ha folkomröstning om att ersätta kronan som valuta, skulle du då rösta Ja eller Nej till att införa euron som valuta i Sverige?”. SCBs undersökningar bygger på ca 9 000 intervjuer med samma frågeställning.


Ytterligare inom: Företagande

Visa alla inom: Företagande