Fördjupningar Nyhet Opinion & Politik Samhälle och opinion

Ökad polarisering i synen på Israel

Publicerat av Johan Martinsson24 november 202327 november 2023

Efter Hamas överraskningsattack på Israel den 7 oktober och Israels efterföljande invasion av Gaza har nyheterna fyllts av historier om stort mänskligt lidande på båda sidor av konflikten. Redan dagen efter Hamas attack deklarerade Israel krigstillstånd och att deras mål var att eliminera Hamas militära kapacitet.

Kriget har fortsatt sedan dess och de senaste dagarna har en tillfällig vapenvila och fångutväxling diskuterats. En överenskommelse verkar nära, men är i skrivande stund ännu osäker. Nya siffror från Demoskop visar att svenska folket har en övervägande negativ syn på samtliga aktörer i konflikten, samtidigt som synen på Israels agerande har blivit betydligt mer polariserat jämfört med tidigare studier. Skillnaderna mellan tidöpartiernas och oppositionspartiernas sympatisörer är också mycket stora.

Demoskop genomförde under perioden 31 oktober till 8 november en enkätundersökning för att undersöka svenska folkets uppfattningar om konflikten och dess olika aktörer. Att undersöka åsikterna om en aktuell konflikt som väcker starka känslor bland många är svårt, men viktigt. Syftet med Demoskops undersökning är att bättre förstå svenska folkets uppfattningar och vilka skillnader i åsikter som finns i denna för samtiden akuta och angelägna fråga. Att undersöka opinionen om regeringars och staters agerande medan konflikten är i ett akut skede är vårt sätt att bidra med information till den svenska samhällsdebatten. De frågor som ställs i vår undersökning är väl avvägda utifrån tidigare undersökningar från bland annat Pew Research Center i USA och SOM-institutet i Sverige.

Konflikten i Mellanöstern är idag inte bara en fråga om internationell politik, militära konflikter eller diplomati. Den kan i vissa lägen också bli en inrikespolitisk fråga och i hög grad påverka även den inrikespolitiska debatten. Ett exempel på detta såg vi för några dagar sedan när statsministerns frågestund på Pustervik i Göteborg stördes av propalestinska demonstranter.

Undersökningen visar att svenska folket har en övervägande negativ syn på samtliga aktörer i mellanösternkonflikten. När det gäller Israels agerande har i nuläget 28 procent en positiv syn och 48 procent en negativ syn. När det gäller andra grupper som Hamas saknas i princip helt människor som har en positiv syn, och endast tre procent placerar sig på det neutrala ”varken positiv eller negativ”.

Det finns liknande undersökningar gjorda tidigare i Sverige. Bland annat har statsvetaren Ulf Bjereld rapporterat resultat från undersökningar av SOM-institutet i Göteborg år 2006 och 2009 (Bjereld 2010). Dessa studier visar att sex procent av de svarande hade en positiv syn på Israels agerande i mellanösternkonflikten 2006 och 2009*. En senare enkätundersökning från surveyinstitutet i Växjö 2020 har upprepat en liknande (men inte helt identisk) frågeformulering med en metodik som liknar den SOM-institutet använder. Resultaten från surveyinstitutet visar på en viss ökning i den positiva synen på Israels agerande i mellanöstern till tio procent positiva (Owiredu 2022, se även Owiredu 2023).

Demoskops resultat i undersökningen som är gjort några veckor efter att kriget mellan Israel och Hamas bröt ut visar på en tämligen annorlunda bild. Liksom i tidigare undersökningar är fler negativa än positiva till Israels agerande, men samtidigt får Israel både mer stöd och mer kritik i denna aktuella mätning. Andelen positiva är hela 28 procent jämfört med tidigare mätningars betydligt lägre siffror. Samtidigt är också andelen negativa nu så hög som 48 procent, jämfört med 33 procent i surveyinstitutets undersökning från 2020 (Owiredu 2022, tabell 3). Därmed blir bilden som framträder den av en kraftigt ökad polarisering. Andelen som varken är positiva eller negativa till Israels agerande är i både surveyinstitutets och SOM-institutets tidigare mätningar omkring 17–18 procent. Här får vi ungefär samma andel i våra nya resultat. Det som däremot skiljer sig kraftigt åt är istället den andel som inte säger sig ha någon uppfattning eller vara tveksamma. Denna är i den aktuella undersökningen endast nio procent jämfört med de tidigare undersökningarnas betydligt högre siffror (40 procent i surveyinstitutets undersökning från 2020). Det pågående kriget mellan Israel och Hamas har alltså lett till en mobilisering av åsikter och en polarisering i synen på Israels agerande där fler har blivit både positiva och negativa.

Bjereld (2010) rapporterar också vissa skillnader i hur synen på Israels agerande i mellanöstern skiljer sig åt efter partisympati. Han finner dock på den tiden ganska små skillnader mellan partiernas sympatisörer, men noterar att Kristdemokrater och Sverigedemokrater uppvisar det starkaste stödet för Israel. Vi ser ett liknande mönster i den aktuella undersökningen, men med betydligt större skillnader än tidigare. Bland oppositionspartierna i Sveriges riksdag syns inte någon märkbar ökning av stödet för Israels agerande jämfört med äldre studier. Skillnaderna mellan olika partiers sympatisörer tycks därmed ha ökat kraftigt. Den ökade polariseringen i synen på Israels agerande struktureras i Sverige i hög grad efter partisympati.

Demoskops undersökning innehöll även en fråga om människor generella inställning till ett urval av olika stater. Både Israel och Palestina hamnar då på en något mindre positiv inställning än andra länder som Sverige, Tyskland och USA, men samtidigt har svenska folket en mer positiv inställning till både Israel och Palestina än till exempelvis Kina eller Ryssland. Här skiljer sig dock synen åt mellan olika åldersgrupper. Överlag ser svenska folket mer positivt på Israel än på Palestina (27% positiva till Israel jämfört med 10% positiva till Palestina). Bland yngre svenskar ser det däremot annorlunda ut och de svarande som är yngre än 30 år har i själva verket den omvända synen och ser mer positivt på Palestina än på Israel (20% positiva till Palestina mot 15% positiva till Israel). Liknande resultat har tidigare framkommit i en rapport från Pew Research Center i USA där äldre amerikaner visade sig ha en mer positiv syn på israeler än på palestinier, medan det omvända gällde bland yngre amerikaner 2022 (Alper 2022).

Avslutningsvis står det tämligen klart att vägen framåt i den långvariga konflikten i mellanöstern enligt svenska folket är en tvåstatslösning. Hela 55 procent av svenskarna tror att detta vore den bästa lösningen, medan sammanlagt ungefär 25% tror på någon form av enstatslösning.

Även detta resultat ligger ganska väl i linje med hur den amerikanska allmänheten såg på olika lösningar i Pew Research Centers undersökning från våren 2022. En tvåstatslösning var även där den mest populära lösningen, med den skillnaden att en betydligt större andel var osäkra. Vad som händer längre fram återstår att se. En åtminstone tillfällig vapenvila tycks nu idag ha inletts och en första fångutväxling är nära.  Hur detta påverkar opinionen och det internationella samfundets agerande är dock osäkert.

/Johan Martinsson
Opinionschef / Director of Public Opinion and Polling, Demoskop

Kontakt: Johan Martinsson

Om mätningen

Demoskop har under perioden 31 oktober – 8 november 2023 intervjuat 1 319 personer genom webbenkäter till Iniziopanelen. Resultatet är vägt med avseende på partival 2022, geografi, kön och ålder.

Referenser

Alper, Becka. A. (2022), Modest Warming in U.S. Views on Israel and Palestinians, Pew Research Center

Bjereld, U (2010) Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Owiredu, M. (2022) Religiösa individers intresse för Israel-Palestinakonflikten, SurveJournalen, 7(2), sid. 76-87

Owiredu, M. (2023) Stödet för Israel har aldrig varit så stort i Sverige som nu, Sydsvenskan 2023-08-13

*= Bjereld utesluter de som svarat ”ingen uppfattning” ur procentbasen. Även om den exakta andelen som svarat ”ingen uppfattning” inte anges för varje specifikt år kan andelen som är positiva till Israels agerande i Bjerelds resultat uppskattas till mellan cirka fyra till fem procentenheter om dessa svar skulle inkluderas i procentbasen.

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /home/demoskop/public_html/demoskop.se/wp-content/themes/demoskop2023/template-parts/content.php on line 62

---

Ytterligare inom: Fördjupningar

Visa alla inom: Fördjupningar