Väljarbarometer 15 september

Publicerat av
september 17, 2010

Demoskops sista väljarbarometern införe valet visar att tidigare tendensen står sig och Alliansen utökar försprånget med ytterligare 0,9 procentenheter. Nu skiljer därmed 8,7 procentenheter (51,2% mot 42,5%).
De tendenser vi sett under valrörelsens mer intensiva period har varit:
– Ett ökande Alliansförsprång
– Ett ökat stöd för partierna nära riksdagsgränsen
– Tapp för S och MP
Alla dessa tendenser slår igenom även i den sista mätningen.
Förändringarna på partinivå är små (under 0,5 procentenheter) bortsett från att KD går fortsatt starkt framåt. Man ökar med 1,1 procentenheter till 6,3% och når därmed sin högsta nivå i våra mätningar sedan valet 2006.
På Allianssidan tappar M 0,3 procentenheter till 31,6%, FP går tillbaka 0,2 till 7,1% och C ökar 0.2 till 6,2%
På den rödgröna sidan tappar S 0,1 procentenheter till 28,9, vilket är den lägsta nivån någonsin i Demoskops mätningar. V vinner 0,4, till 6,5% och MP tappar lika mycket till 7,1%. Efter att länge varit relativt ohotade som det tredje största partiet börjar därmed MP att komma ner på nivåer som de övriga mindre partierna. Notera att riksdagens fem minsta partier nu alla ryms inom ett spann på 0,9 procentenheter (6,2% till 7,1%). Det är därmed en helt öppen fråga vilket som blir det tredje största partiet och vilka av de nu etablerade riksdagspartierna som blir det minsta.
De partier som tidigare låg nära riksdagsspärren är nu på betydligt säkrare mark och det finns skäl att tro att det primärt är stödröstandet som slår igenom med full kraft. I en nyligen genomförd undersökning kunde vi konstatera att hälften av FPs och Ms sympatisörer skulle vara beredda att stödrösta på KD och C om det behövdes. Just den säkrare mark som nu indikeras kan dock snabbt bli en illusion om väljarna uppfattar att riksdagsstatusen redan är säkrad. Här finns risker för ytterligare rörelser vid valet.
De rödgröna har länge haft ett tydligt försprång bland yngre, kvinnor och på landsbygden. Skillnaderna är nu utraderade bland yngre och underläget på landsbygden har omvänts till ett försprång. Däremot har De rödgröna alltjämt ett knappt försprång bland kvinnorna.
Den tydliga skiljelinjen mellan blocken ligger bland de som arbetar kontra de som är utanför systemet. Alliansen har ett markant stöd bland de förvärvsarbetande, men ligger klart efter i gruppen av arbetssökande och förtidspensionärer.
Valrörelsen efter semestrarna har som helhet varit något till Alliansens fördel, men man ska komma ihåg att stora försändringar kan ske under de sista dagarna. Alliansen kommer från ett underläge med nästan 20 procentenheter till ett övertag på nästan 10. Att så stora svängningar kan ske ger en god illustration över väljarnas osäkerhet och att partilojaliteten är ytterst svag. Grovt räknat kan sägas att ungefär 14% av valmanskåren har rört sig från De rödgröna till Alliansen under perioden. Att det nu också är 14,1% av väljarna som ännu inte bestämt sig adderar till osäkerheten och chansen till ytterligare förskjutningar i väljarströmmarna.
Riskerna för förändringar kan alltså sägas vara stora och valet är därför svårprognostiserat, men om inga större rörelser sker de sista dagarna så kommer Alliansen få egen majoritet trots att SD får riksdagsstatus.
Nu väntar två tunga partiledardebatter där De rödgröna är i en situation där de har allt att vinna, medan det omvända gäller för Alliansen. Förutsättningarna att återta en del förlorad mark för De rödgröna är sannolikt goda. Det mest troliga utfallet av en sådan rörelse är emellertid att SD kommer i en vågmästarposition. Grundtipset nu är att SD kommer få riksdagsstatus. Efter att länge ha pandlat runt 4 procentsspärren har man i de flesta senare mätningar varit över 5%. Man når nu 5,1%.
Anders Lindholm, vd Demoskop
 
Läs hela undersökningen här.

Dela: