Extra väljarbarometer: rörelserna i förhållande till valet är små

Publicerat av
september 23, 2014

Rörelserna i förhållande till valet är små. De rödgröna (43,4%) är alltjämt större än Alliansen (40,9%), men avståndet mellan blocken är nu endast 2,5 procentenheter, vilket är den minsta skillnaden sedan inledningen på 2013.
M (24,6%) ökar 1,2 procentenheter. Även C  (6,8%, +0,7 procentenheter) ökar, medan FP (5,5%, -0,1) och KD (4,0%, -0,6) tappar något. På den rödgröna sidan är förändringarna ännu mindre. S (31,0%) och MP (6,9%) prickar valresultatet, medan V (5,5%) backar 0,2 procentenheter. SD (12,1%) tappar 0,8 procentenheter och FI (2,8%) 0,3.
M och C, som i valets slutskede föreföll att gå framåt, har en fortsatt positiv utveckling. Att KD nu åter tappar mark är logiskt utifrån traditionen av stödröstande. Andelen osäkra är just nu mycket låg. Endast 6,9 procent vet inte hur de skulle rösta. Strax efter valet 2010 såg det ut på motsvarande sätt. Väljarna förefaller alltså tycka att man fattat välinformerade beslut då man röstade.
Även om vi inte kan konstatera några signifikanta skillnader finns en tendens till flöde från SD till M. Det handlar till stor del om väljare som SD lyckats vinna från just M. Flödet är emellertid otillräckligt för att på allvar skulle förändra opinionen i förhållande till valet. I sammanfattning kan sägas att turbulensen efter valet inte fått väljarna att ändra uppfattning i någon utsträckning. Just möjligheten att bilda en stark regering är inte något väljarna tar på sitt ansvar. Utfallet kan tolkas som att man även fortsättningsvis väljer att rösta på partier och inte på möjliga regeringskonstellationer.
Det finns också anledning att kommentera utfallet utifrån ett metodologiskt perspektiv. Just nu vet väljarna med stor säkerhet vilket parti man röstade på i valet. Genom att resultaten vägs i förhållande till föregående val så är det just människor som har ändrat uppfattning som skapar förändringar i opinionsmätningar i förhållande till valutgången.
Samtliga opinionsinstitut underskattade nivån för SD. Det kan i princip bero på två saker, det ena är den omtalade skamfaktorn, det andra är representativiteten, d v s att människor som röstade på SD i mindre utsträckning är benägna att delta i undersökningar, åtminstone per telefon. Om vi inte skulle väga resultaten på föregående val så uppstår samma problem igen,  d v s SD justeras ner. Genom vägningen kan vi dock vara relativt säkra på att nivån för SD nu är i rätt storleksordning. Före valet fanns även en tendens till överskattning av MP. Ovägt på föregående val finns även nu en svag sådan tendens, d v s fler än i verkligheten uppger att de röstade på MP. Det antyder att det finns människor förknippar sig med partiet, men som sedan inte aktivt stöder dem.
 
Läs mer om undersökningen här.
Anders Lindholm, VD Demoskop
 
Om undersökningen
Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten.
Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
Undersökningsperiod: 17 – 21 september 2014.
Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
Antal genomförda intervjuer: 1 250.
Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
Beställare: Expressen.
Mätinstitut: Demoskop.
Statistisk säkerhet: Inga signifikanta skillnader i förhållande till valet.

Dela: