Debattartikel i Dagens Industri

Publicerat av
mars 3, 2011
DI DEBATT (11 FEBRUARI)
 
Ekonomisk realism saknas även i Sverige
Spanien är ytterligare ett i raden av EU-länder där man har kommit till slutsatsen att pensionsåldern måste höjas. Beslutet åtföljs av kraftiga protester. I Sverige betraktar vi skeendet med ett utifrånperspektiv och den dominerande attityden är man i andra länder har levt för lättjefullt, att det är hög tid att ta ansvar för den egna ekonomin, men att befolkningen saknar probleminsikt.
Kontrasten mellan Sverige och länder som betraktas som mindre ansvarstagande förstärks av nationella och internationella hyllningskörer till den svenska ekonomin, nu senast i Davos. Att Sverige går bra i ett internationellt perspektiv är förmodligen ingenting som behöver ifrågasättas. Däremot riskerar bilden av den goda svenska ekonomin att leda till att en redan dålig beredskap för de utmaningar som står för dörren försvagas ytterligare.
Med internationella mått mätt inträder pensionen relativt sent i Sverige, likväl ska höjd  höjd pensionsålder utredas även här. Att det i någon form blir nödvändigt råder det knappast någon tvekan om. 2010 utgjorde de över 65 år 17 procent  av befolkningen. 2020 beräknas andelen vara 21 procent. När inträdet på arbetsmarknaden dess-utom sker allt senare i livet är det lätt att inse dramatiken i den sjunkande andel av befolkningen som antingen är i, eller står till förfogande, för arbete.
Demoskop ställde i december frågan till svenska folket: I Sverige kan man gå i pension vid 61 års ålder och få en reducerad pension eller vid 65 års ålder och då få full pension. Anta att åldersgränsen för att få full pension skulle höjas till 66 år, vad är din uppfattning om en sådan förändring?
En av tre (32 procent) anser att det är ett bra förslag, medan en klar majoritet (62 procent) tycker det är dåligt.
Tidigare frågade vi allmänheten om pensionsåldern behöver höjas. Tre av fyra (75 procent) ansåg inte det, medan endast en av fem (19 procent) trodde på behovet av höjd pensionsålder. Möjligen indikerar resultaten att frågan har mognat, men motståndet mot höjd pensionsålder är tydligt.
Ett annat perspektiv på höjd pensionsålder är den relativt utbredda uppfattninge att arbetsutbudet är konstant och att ju fler människor som står till förfogande desto fler blir arbetslösa. Slående är att hela två av tre (67 procent) tror att höjd pensionsålder leder till ökad ungdomsarbetslöshet. Bilden av en statisk arbetsmarknad är farlig då den riskerar att hämma initiativ och tron på att utveckling och tillväxt är möjligt. Tonvikten i de negativa svaren är så tydlig och perspektivet återfinns i stor utsträckning bland väljare på båda sidor av blockgränsen.
Den dominerande bilden är att den svenska modellen inte behöver reformeras. Därtill underskattas de krav som ställs på det egna sparandet för att säkra levnadsstandarden, liksom behovet av ett mer diversifierat utbud av välfärdstjänster och en mer flexibel arbetsmarknad. Slutsatsen är att den ekonomiska probleminsikten i Sverige sannolikt inte alls är mer utvecklad än i andra europeiska länder.
Anders Lindholm vd, Demoskop

Dela: