Några valutor om svenskarnas ekonomi
Svenskarnas privatekonomi har varit ett av Demoskops kärnområden sedan starten. Bland kunderna återfinns åtskilliga banker och andra finansiella aktörer. Men Demoskop arbetar även med egna finansiella kartläggningar. På så vis vet vi hur tillgångar och konsumtion förändras över livet, men också vad förändrade inkomster betyder för konsumtionen och levnadsstandarden, och till och med lyckan.
Under senare år har låne- och spelmarknaden på nätet gjort stora framryckningar. Antalet aktörer som erbjuder lån och olika former av spel är fortsatt i växande och det sker förskjutningar i hur man ser på belåning. Om det tidigare var förbehållet bostads- och kanske bilköp så är det fler idag som lånar till andra ändamål.
Att bedöma hur svenskarnas ekonomi utvecklas handlar bland annat om att etablera mätserier och så kallade valutor. Sedan många år tillbaka genomför Demoskop för SEB Välfärdsbarometern, som primärt är ger ett antal mått kring vilken ekonomisk beredskap svenskarna anser sig ha i olika livsfaser, vid till exempel sjukdom, barnafödande, pensionering, arbetslöshet och pensionering. Utfallet har under flertalet år jämförts med de nordiska länderna och Sverige kommer som regel sämre ut än de övriga. I fasen då man får barn anses Sverige vara väl rustat, värre är det med pensionering och arbetslöshet, då den ekonomiska beredskapen är begränsad. Framförallt anses inte stödet via samhällets institutioner vara tillräckligt, men det finns också ett visst stöd för uppfattningen att svenskarna själva borde ta ett ökat ansvar för sin ekonomi. Som det högskattesamhälle Sverige redan är uppfattas höjda skatter långt ifrån vara den enda vägen för en allmänt förbättrad välfärd. Skattetrycket och en skola och sjukvård som anses vackla under trycket kommer ytterligare driva på frågan om eget ansvar för att avlasta de gemensamma systemen. Fördelningspolitiska frågor är alltid i politikens centrum. De kommer inte vara mindre framträdande framöver.
Via Boprisindikatorn, som också görs för SEB, följer Demoskop månatligen hur allmänheten tror att priserna på bostadsmarknaden kommer att utvecklas. Förväntningarna brukar i sig vara drivande för utvecklingen. I början av coronakrisen var förväntningarna alltjämt att priserna skulle fortsätta uppåt. Coronautbrottet har emellertid förändrat de ekonomiska förutsättningarna och aktiemarknaden är nu mycket turbulent. Det är inte osannolikt att de pessimistiska tongångarna kan slå igenom även på boprisförväntningarna och därmed också på de faktiska priserna. En annan tänkbar utveckling är att just bostaden relativt andra placeringar får en mer framträdande position och att priserna istället fortsätter uppåt. En viss turbulens är sannolikt att förvänta även här.
För Lowell gör Demoskop kvartalsvis Betalningsindikatorn. Av den framgår exempelvis att den ekonomiska tryggheten anses ha sjunkit i början av året. De som har lån utan säkerhet anser sig vara särskilt utsatta. För en av sex skulle det vara svårt eller omöjligt att betala en oförutsedd utgift på 30 000 kronor. Unga anser sig också i mycket stor utsträckning överkonsumera, och konsumtionen finansieras inte sällan av lån utan säkerhet.
Ytterligare inom: Fördjupningar
DigitalPresencePro – 4 steg till en smart e-handel
Vi på Demoskop använder de nya möjligheterna med AI för att hjälpa våra uppdragsgivare att skapa en konkurrenskraftig e-handel. […]
Läs merMedienytt från Demoskop
Oktoberöverraskning: Rekordnivåer för medieinvesteringar trots lågkonjunktur och mediemarknadens skiftande landskap Demoskop följer utvecklingen på mediemarknaden och vi vill belysa vilka […]
Läs merÖkad polarisering i synen på Israel
Efter Hamas överraskningsattack på Israel den 7 oktober och Israels efterföljande invasion av Gaza har nyheterna fyllts av historier om […]
Läs mer